Länkkatalogens historia

Länkkatalogens historia

Nu för tiden används i första hand sökmotorer när man vill leta information på webben. Men förr var länkkataloger viktiga redskap för att hitta det man sökte. Länkkatalogens historia internationellt startade 1994 när Yahoo Directory skapades av Jerry Yang och David Filo. Från början var det bara en sammanställning över deras egna favoritsidor. Varje sida som lades upp fick en text som beskrev innehållet. Länkarna ökade snart i antal och så småningom fick man lägga till en sökfunktion. I början av länkkatalogens historia var det gratis att vara med, men i takt med att antalet länkar ökade var man tvungen att införa en avgift för deltagarna.

Länkkatalogens historia fortsätter

Länkkatalogens historia fortsätter framåt när DMOZ, eller Open Directory Project, byggdes upp av Rick Skrenta och några av hans vänner. Året var 1998 och DMOZ är än idag världens största samling av länkar. Den ägs numera av Netscape och det är frivilliga redaktörer som driver den. Man ber allmänheten om hjälp att hålla katalogen uppdaterad och felfri. Att komma med i DMOZ är ingen enkel uppgift, men det anses som väl värt besväret. Numera finns även DMOZ World med länkkataloger på 90 olika språk, bland annat svenska. Skillnaden på DMOZ och de flesta andra länkkataloger är att det är helt gratis.

Letar man efter länkkatalogens historia är det oundvikligt att stöta på Google Directory. Företaget beslöt 2011 att lägga ner katalogen och koncentrera sin verksamhet till sökmotorn. En annan omfattande länkkatalog som fortfarande är aktiv är Best of the Web. Den har funnits länge, sedan 1994 och består mest av amerikanska, engelska och irländska länkar. Den sägs öka med tiotusentals länkar varje månad och länkar till över 16 miljoner lokala företag. Den är uppdelad i fyra sektioner; en som utgör originalet, en som är för lokala småföretag och innehåller recensioner, rabatter med mera, en för bloggar och en för Storbritannien och Irland.

Länkkataloger i Sverige

Länkkatalogens historia startar på 90-talet

Länkkatalogens historia i Sverige startade år 1993, när den svenska länkkatalogen infoo.se drogs igång. Det var Rickard Schoults på Kungliga Tekniska Högskolan som började samla länkar från svenska webbplatser. I början kallades katalogen SUNET eftersom den finansierades av universitetsdatanätverket. 2009 bytte man namn till Infoo.se eftersom det nu är Infoo Webbkatalogen Sverige AB som driver den. I Sverige är det infoo.se som är den största och mest populära länkkatalogen med mer än 60.000 länkar till svenska webbplatser och 250.000 sidvisningar i månaden. Varje länk har granskats av en redaktion och det finns även ett testprogram som kontrollerar varje länk flera gånger i veckan.

På samma sätt som andra länksamlingar i länkkatalogens historia är även Infoo.se organiserad hierarkiskt med kategorier och underkategorier. Länkarna sorteras in under enkla och begripliga sektioner, såsom ”datorer och internet”, politik och samhälle” och ”restaurang, mat och dryck”. Klickar man på en länk dyker en lista med länkar till andra webbplatser upp. Exempelvis hittar man städning under ”hus och hem” och vill man ha information om Svenska Djurskyddsföreningen får man klicka sig fram via ”Nöjen och fritid”, ”Djur” och ”Djurskydd”. I början av länkkatalogens historia fanns inte sökfunktionen, men i takt med att innehållet i katalogen har ökat så har man varit tvungen att lägga till det, vilket naturligtvis minskar den tid det tar att leta sig fram till ett önskat resultat. Det kostar lite att vara med, men i gengäld ökar man antalet träffar på sin webbsida.

Varje länk granskas

I början av länkkatalogens historia var det gratis att ha med sin webbplats i länkkataloger, men i och med att omfånget har ökat, och därmed också administrationen, har man börjat ta betalt för tjänsten. Vill man ha med sin webbsida får man ansöka om det genom att fylla i ett webbformulär. Ansökan granskas av redaktionen och sedan läggs länken upp i katalogen. Länkkatalogens historia har också lärt redaktionerna att införa ett antal begränsningar i vilka webbsidor som godkänns. Bland annat får man inte uppmana till brott, våld, pornografi eller hets mot folkgrupp. Man måste ha en tydlig och kontaktbar avsändare. Sidan måste också ha ett tydligt, relevant innehåll och inte enbart vara byggd för sökmotoroptimering.